Du som vill veta lite detaljer om mitt sextonåriga liv


I detta hus har jag vuxit upp ifrån den dag jag fyllde åtta år och gungade i träden på tomten, lekte med barbiedockor med min lillebror, hoppade studsmatta och hade killfobi. Har genomlidit ett år med skräckupplevelsen efter att det totalförstördes i en brand, blev återuppbyggt och vi fick flytta hem igen. Minns så väl vad jag och min familj har upplevt i detta hus. I detta hus har jag levt i tills i somras, då jag insåg att granbarr, kottar och skit under naglarna inte är någonting för mig. Jag kan fortfarande tycka att det är så otroligt skönt att komma hem dit ibland och andas ut. Hela atmosfären där är så annorlunda och så lugn, skulle vilja visa hela världen vilket fint ställe det är. Jag är tacksam att jag har fått växa upp där, och skulle inte vilja överlämna huset till någon som inte uppskattar det. Kan tyckas låta konstigt. Jag har spenderat halva mitt liv i detta hus men ändå har detta alltid varit mitt hem. Och kommer alltid vara mitt hem. Trots att jag har bott på sju tusen andra olika ställen..

Nu ska min mamma sälja detta hjärta, och visst fan svider det att veta att jag inte kommer kunna åka dit och vila upp mig längre efter en jobbig skolvecka..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0