når inte fram

sitter nu "hemma" på våning fem. jag fryser och bär samtidigt på en längtan efter något jag inte kan röra vid. visst är det jobbigt då man bygger upp en bild och sedan ser den falla ihop i tusen bitar ? usch, jag hade behövt en vän vid min sida ikväll men kommer istället att spendera natten själv, på våning fem. jag funderar faktiskt på om jag ska gräva ner mig i en jordhög hemma på tomten istället, kanske åker jag hem redan på fredag..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0