Klumpen i magen växer vid varje steg jag tar

Sitter på bussen ut till Tyresö för att hämta mina grejer. Sov hos Sebastian inatt och vaknade sådär lite för sent så att jag kände stressen. Dock ville jag bara vända i porten och springa upp för trapporna igen. Jag står med ena foten på tröskeln och riktar stegen mot stationen. Det jobbigaste är nog den där känslan att veta att man ska sova ensam inatt. Har sovit ensam två enstaka nätter sedan den 16e juni. Skriv upp det, så lovar jag er att jag imorgon ska beskriva exakt hur det kändes att sova själv i en stor säng. Jag har nog glömt bort hur det är..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0