Så här ser en helt vanlig dag ut bland mina absolut finaste


Jag är så glad åt att jag klippte navelsträngen som jag haft till min mamma och äntligen vågade göra det som kändes bäst för min egen del. Jag är sexton år och visst kan det låta helt vansinnigt när jag berättar att min mamma släppte iväg mig för att plugga i en helt annan stad, vilket också betyder att vi inte kan ses så ofta. Men jag kände, att om man inte vill bli fast i dåliga vanor och samma trista vardag så var det bara att ge sig ut på öppet hav, det var tid för mig att både hitta mig själv och prova mina vingar.

Och fan vad jag är tacksam för det idag. Jag håller kontakten med min mamma var eller varannan dag, har underbara vänner och framför allt så har allt bara gått åt rätt håll.. Så ett tips till er där ute, som inte riktigt vågar men som drömmer om något helt annat än det du har just nu. Backa aldrig bakåt, kliv fram och ta för dig för så länge du har ett mål att sträva efter så kommer du till slut att lyckas. Minns vad jag sagt förut, fyfan för att vara en sådan som nöjer sig med något mellaning. Fred ut!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0