du är inte värd mig
detta är till alla er som en gång blivit sårade. till alla er som sitter fast i något ni inte kan ta er ur. jag ska berätta för er hur jag har känt. hur jag har plågat mig själv igenom något som bara grävt ner mig i sanden. det här är till er som har eller kommer att gå igenom samma sak..
det hela började för snart tre år sedan, jag var ung och dum & jag träffade någon som skulle bli min första kärlek. han hade en mörk ruffsig frisyr & det var hans mörka bruna, nästan svarta ögon som jag föll för. han var som en sådan person som man bara stöter på i romantiska filmer eller i ens egna drömmar om nätterna. han var underbar. och vi träffades allt oftare, ett tag kallade han mig för hans egen & det fick mig att tro att jag svävade på rosa moln. jag var hans prinsessa, han sa det. men vi bråkade ofta, bråken kom och gick, vissa dagar kunde vi bråka så intensivt att jag aldrig kunde somna om nätterna. han var en sådan kille som fick mig att känna mig liten, som om han hade makt över mig. vad jag än sa så var det alltid han som vann. jag fann knappt ord då han stog och skrek på mig, jag kunde inte ens försvara mig själv. trots alla bråk så visste jag alltid att jag låg i skydd utav hans vingar. men efter en tid fick jag reda på att han träffade andra, inte bara en eller två utan fem, sex andra tjejer. jag blev ledsen, jag kände mig så sviken, men trots det så hade han något speciellt som ändå fick mig att acceptera situationen. jag stog kvar, och jag var hans & han visste om det. jag hatade att han tog sig friheter och att hela världen ville ha honom, han tog vad han ville ha & han gjorde det så ofta han kunde. dum som jag var så stannade jag kvar, månaderna gick och han träffade andra tjejer. han hade flickvänner men han sa alltid att innerst inne så visste han att det snart skulle bli vi igen. sagt & gjort, efter inte många veckor så stog vi där igen, möttes upp på tågstationen & jag var 20 mil hemmifrån. jag stog i hans famn. där jag kände mig som hemma. men plågan fortsatte & vi släppte aldrig varandras händer. jag kunde gråta dag in och dag ut, låg hemma i min säng och grät för att jag visste att någon annan var i hans famn. i den famnen där jag trodde att jag skulle vara. men med tiden så förändrades även vi, trodde jag, men så var inte fallet. samma onda cirkel snurrade om och om igen. tills för ett halvår sedan då vi plötsligt var på rätt plats vid rätt tillfälle, det var vi igen, bara vi. men min lycka varade inte länge. efter tre veckor fann sig rykten in i bilden. ni vet då en gitarrspelande kille lockar med sina charmande ögon, kan ingen säga nej. vi förlorade varandra & ett enormt bråk bröt ut, denna gång varade det länge. vi stötte på varandra ett par tre gånger under sommaren, men inte ett ord sades, inte en blick kastades åt den andres håll. jag visste inte vart vi stog, det vi båda visste var att vi behövde en paus & pausen skulle vara länge. i september 2010 började kontakten tas upp igen och vi båda verkade veta vad vi ville. trots att jag sedan fick reda på att han hade ny flickvän, igen. bråken fortsatte i samma takt som innan men till slut träffades vi, av en slump, och vi bestämde oss för att spendera kvällen tillsammans med några vänner. kvällen blev inte alls som planerad utan istället blev jag lämnad i sticket. jag spenderade min natt i en källare, då min solbruna prins hamnade hos en annan tjej. vi klippte alla banden, avbröt vad vi hade påbörjat men jag gjorde snart ännu ett misstag. inte många veckor senare så står vi där igen och vi bestämmer oss för att ses, utan att nämna något för någon. hela våran historia skulle skrivas med osynliga bokstäver, vi skulle för alltid vara en saga skriven i hemlighet..
och jag har ställt mig själv frågan, varför, hur kan du vara så dum julia. och svaret är; jag vet inte, fråga någon som kan ge dig svar på frågan. jag har länge trott mig veta vad jag vill, men om jag nu visste det, varför föll jag då alltid tillbaka ? jag hoppas att alla ni där ute, aldrig låter er luras av "prince charming" och hans vackra ord. låt dig aldrig ruineras till den nivå då du förlorar dig själv i dina egna spillror. jag har på sätt & vis insett vad jag är värd, men ändå kan jag inte påstå att jag har gått vidare. kommer jag någonsin kunna gå vidare & lämna det här när han har behandlat mig som skit. när jag har fått se honom med tjejer dagarna efter jag själv lämnat hans hus. jag offrade tre år, jag var den som alltid stog trogen, trots att det var mot min egna vilja. men då jag tillät mig själv att träffa andra & ha kul, då stog han plötsligt och bankade på dörren för att be mig släppa in igen. jag är förstörd, från botten av mitt hjärta så kan jag erkänna att jag är tom. jag kan inte tro att det här är vad jag förtjänar, när jag själv aldrig skulle göra en fluga förnär. jag önskar att det fanns någon som kunde hela mig, någon som kunde ge mig tillbaka allt jag kastat i havet. jag behöver någon som kan krama mig och säga att det blir bra, någon som orkar lyssna när jag pratar om gamla sår. jag behöver någon som kan hålla sig till mig, och som kan stå emot alla falskheter och lögner. någon som aldrig meddelar att han har begått ett misstag, någon som aldrig lämnar mig för en säng med någon annan..
jag finner inga ord, på riktigt. jag förstår inte hur du har orkat, hur du har stått dina ben i 3 jävla år. jag vet precis vad du går igenom, förmodligen mer än någon annan någonsin kommer göra. det vet du. jag känner din smärta och det där hatet som inte går att ta ut ordentligt. hur mycket man än vill. jag vet att varje tår som faller är äkta, och att det är ett bevis på att vi är sårbara pga idioter till människor. men jag älskar dig och står vid din sida, alltid(!)
fan de finaste och mest äkta jag någonsin läst på en blogg. la märke till att de va Mr krantz, HELT förändrad bild fick jag av honom. fyfan vilken äckel.
din text är underbar, jag blir tagen.
Julia, julia, julia!
Dethär är historian som vi alla har väntat på, vi har bara väntat på att någon ska skriva ner den. Det är helt ofattbart för mig detta, jag förstår verkligen inte hur du har orkat och hur du nu orkar berätta historien för folk som inte har en aning.
Men du vet att jag alltid finns vid din sida att lyssna, gråta, skratta och hjälpa.
Love u <3
Folk finns det verkligen till allt.
Jag tycker du är en grymt stark tjej Julia.
Och jag hoppas verlkigen att du hittar din rätta en dag.
Du förtjänar så mycket bättre än honom.
Tro mig, jag känner varken dig eller honom.
Men INGEN människa förtjänar att bli behandlad som du har blivit!!
vilket äckel***
Hej, måste bara säga att jag bryr mig skit mycket om dig min sötnos. Och att en sån fin, underbar och mysig tjej som du är så förtjänar du det bästa.. jag säger inte det med ord bara, utan jag säger de med känsla från hjärtat. jag finns här för dig dag som natt. jag kommer aldrig att svika dig.
Hej, måste bara säga att jag bryr mig skit mycket om dig min sötnos. Och att en sån fin, underbar och mysig tjej som du är så förtjänar du det bästa.. jag säger inte det med ord bara, utan jag säger de med känsla från hjärtat. jag finns här för dig dag som natt. jag kommer aldrig att svika dig.
vill första säga att du har en otroligt fin header! :) och sen att jag ser mej lite själv i de du skrev. Ja hade ett förhållande som första 4-5 månaderna va bra men sen gick de utför( höll i 7 mån). killen var en idiot, han är fortfarande. jag fattar nu inte att jag höll kvar vid honom. han trampar fortfarande ner på mej men vi har inte setts sen 10 juli. Kärleken är blind, eller hur.
Du är riktigt modig tycker jag som våga skriva ut allt på bloggen och berätta exakt hur du känner,ibland hjälper det att få skriva av sig & berätta hur man känner,du är stark som tar dig tid till att skriva alla dessa svåra och jobbiga raderna! Du är stark tjejen,fortsätt vara det!
Jag har också gått igenom mycket och kännt att man sitter fast i något man inte kan ta sig ur.
Säger bara kämpa på så som du gör och låt det inte trycka ner dig .
Julia... Det är fint skrivet och skildrar på ett helt rättvist sätt hur du haft det... Jag vet! Skulle så gärna velat trösta dig många gånger men jag vet att du haft svårt att ta emot det, att vara den lilla tjejen som skulle behöva en kram och höra hur mycket du är älskad av oss andra... Det är inte lätt att vara tonåring och tyvärr är det många som går igenom liknande saker... Men, motgångar ger en erfarenheter som förhoppningsvis är bra att ha med sig under livet... Livet är inte en dans på rosor tyvärr, men man kunde önska att man slapp känna av det så tidigt i livet... Lägg din energi på dina vänner som tycker om dig... Du har din familj som alltid finns där... En dag kommer du träffa den som älskar dig precis som du är, som ger dig äkta kärlek... Du är ju en så klok och söt tjej!!! Den killen som inte ser DIG är inte värd att få din kärlek... Du är värd det bästa hjärtat!
<3
Jag vet exakt vad du pratar om, skönt nog så hände det bara i 4 månader för min del.. men fan vad skit man mår, och vi pratar om precis samma kille.. hade jag vetat att han hade dig när du såg oss i stockholm.. så hade han inte ens varit där de 4 månaderna, då hade jag sagt upp kontakten direkt.. men fick ju inte reda på det.. Förlåt mig.
Jag vet jag vet exakt hur detta är..
Är där nu, sjukt jobbigt måste jag säga man är kär i en person som man inte kan lita på.
har bara pågått i 1 år för mig dock
Jag bryr mig om dig, Julia. Sen första gången vi lärde känna varandra, sen första gången vi sågs (som också hittills har varit den ända). Jag kan knappt förstå vilken skit du har fått gått igenom. Som jag tror också många har svårt att förstå, att sätta sig in i. Men vi alla kommer in i motgångar ibland, och vi alla gör misstag. Men man ska inte klandra sig själv för dom misstagen, för det händer alla. Och att "den här" killen har gjort mer än FEL, är ju självklart! Man gör inte så. Men tydligen så förstår han det aldrig.. Genom alla dessa år.. Puss på dig!
Usch, det är nästan så att jag kan känna din smärta igenom den här texten. Jag har på ett sätt varit med om en liknande sak, fast det var dock inte lika illa som det du beskriver ovan. Tyvärr är det så att de människor som har makten att utnyttja andra människor oftast tar den, och det handlar ju ofta om väldigt snygga människor som många personer vill ha.
Men du får inte klandra dig för att du lät så många år av ditt liv gå till en sådan sak. Alla människor gör misstag och det är något som är helt naturligt. Dessutom är det ju så att eftersom du inte kan göra något åt detta nu i efterhand, varför ska du då gå runt och tänka på det? Gjort är gjort och du kan i stället tänka på att du nu lärt dig av ditt misstag till nästa gång. Kram.
Usch vad hemskt det låter. Stackars dig. Har precis tittat in på din blogg, och vet inte så mycket om dig. Men det känns som att du är den som förtjänar någon bättre. Hur bra han än ser ut.
Det är bra att du skriver av dig, och att du kan göra det. Ibland känns det bättre när man har skrivit ner allt, trots att vägen dit var jobbig och man behövde uppleva allt igen.
Och en sista sak. Du är jättebra på att skriva. Jag har aldrig haft den här situationen, men jag känner trots det att det är som att det har hänt mig.
Kram
julia, jag säger bara STÅ på dig! så jävla bra skrivit, och jag har varit en del av allt detta.. känns åt helvete rent ut sagt.. man blir bara så besviken
Det här var anledningen till att jag skrev mitt helvetes inlägg i bloggen igår. för jag ville att det här skulle komma fram julia. jag känner dig alldeles för väl för att veta att du inte var med barn. jag ville inte låta dig sjunka längre ner, han är inte värd det. jag älskar dig och tog bort inlägget nästan direkt pga att jag vill inte förlora dig, du är min lilla syster. ville bara få dig att gå ut med hur det verkligen är, du är stark. har klarat det här så länge, jag älskar dig och kommer alltid göra. tro mig. vill gärna att du tar tillbaka det du skrev till mig igår, för jag skrev det inte av en anledning att såra dig. du är speciell, glöm aldrig det.
hamnade här utav en slump (kanske inte så konstigt med tanke på allt drama senaste tiden) och ville bara säga att jag vet precis vad du menar och gått igenom samma sak själv. än idag fladdrar hjärtat till när han skickar sms, trots att man fällt så många tårar. blicken som bara han kan ge, som får en att tro att man är den enda i hela världen. de fina orden han viskar när bara du hör, trots att ni står i en folkmassa.
man slutar aldrig hoppas att han ska förändras, söker förklaringar på allt. trots all tid som gått kan jag helt ärligt säga att jag aldrig vart så kär i någon som jag var i honom.
många kramar
har alltid tyckt han verkar va en riktigt skit, och du förtjänar absolut inte bli behandlad sådär! dock dras de flesta tjejer till såna killar, och vi låter dom få makten fastän vi egentligen inte vill. BRA att du står på dig nu! du kommer klara detta! kram
Jag känner igen mig, så jävla mycket. Varför låt man luras av hans leende och hans vackra ord, vi smälter som smör i solen för dessa killarna. Vi låter oss själva sjunka till den nivån att vi ligger ner och vi låter han stå och sparka på oss. Till slut tar vi oss upp igen för att återigen bli nedsparkad. Det är såna killar som bygger upp oss bara för att få kasta ner oss i skiten igen.
Denna killen var min första kärlek, han betydde så mycket för mig. Han sårade mig gång och gång och han raggade på tjejer sidan om. Jag lät han till och med han utnyttja mig sexuellt under tiden han hade en annan tjej för jag så gärna ville känna hans närhet.
Idag äcklas jag av att bara se honom eller höra hans namn. Jag äcklas av att tänka tillbaka på allt, till och med våra fina stunder. Jag skulle vilja radera allt. Jag förstår hur du känner, du kan alltid maila om du vill något. Kram
Usch, jag kan nog också tyvärr förstå vad du gått igenom, men alla kan falla!!! Och efter att ha läst detta kan jag kort säga vad jag kom till insikt om i min egen situation, (att det var inte mig det var fel på!) och vad jag har ansträngt mig för att få det fungera, bla, bla. osv.... (det var honom det var fel på), och med den verkliga insikten har jag funnit styrkan igen att gå vidare, typ.
Finner inte ord, hur kan man behandla en människa så som du blivit behandlad?!
Det är sjukt att det finns människor som håller på som honom!
Alla förtjänar att bli behandlade med kärlek och omsorg, vilket du inte blivit, och så ska det inte vara!
Usch, blir arg på honom bara jag läser detta!...
